September obemärkt

September gick obemärkt förbi. Jag väntade på något och det kom aldrig. Pianot hördes, dessa svarta tangenter, vita: Resning och rensning pågick. Oavbrutet. Längtade efter slutet, efter slutet och hörde helt plötsligt första måndagen i månaden ringa som apokalypsen och befriaren. Benen i kroppen ljöd genom huden och jag vaknade upp till detta ord: BANKVÄSENDE.